SVJ

Författare:

En natt blir den lilla flickan Sophie bortförd från barnhemmet av en jätte. I början är hon jätterädd att han ska äta upp henne. Men som tur är visar det sig att just den här jätten inte äter barn. Han kallas SVJ, Stora vänliga jätten, och han är den enda hyggliga jätten i hela Jättelandet. I stället för att glufsa i sig ungar ägnar sig SVJ åt att fånga drömmar och se till att de hamnar hos människorna på natten. Tillsammans gör Sofie och jätten upp en plan. De ska få alla de andra jättarna de som är hemska på riktigt att sluta äta upp barn.

Kalle och chokladfabriken

Författare:

Kalle bor med sin familj i ett fallfärdigt ruckel. De är så fattiga att de bara har råd att äta kål. Men varje dag går Kalle förbi godisgeniet Willy Wonkas chokladfabrik och drömmer sig bort. Så händer det ofattbara. Kalle lyckas få tag på en gyllene biljett och vinner så mycket godis man kan äta under ett helt liv! Och så får han besöka den mystiska fabriken där det tillverkas godsaker som osmältbar glass, osynliga chokladkakor och tuggummi som inte tappar smaken … Och det är bara början på Kalles fantastiska äventyr.

Bröderna Lejonhjärta

Författare:

I Nangijala, där är det ännu lägereldarnas och sagornas tid, och det är dit man kommer när man dör. Det berättar Jonatan Lejon för sin bror Skorpan som ligger sjuk och har råkat få veta att han snart ska dö. Hur kan det vara så hemskt att en del måste dö när dom inte har fyllt tio år ens, undrar Skorpan. Vet du Skorpan, jag tror att du får det härligt, försäkrar Jonatan. I Nangijala får man vara med om äventyr från morgon till kväll och om nätterna också. För det är i Nangijala som alla sagor händer.

Skorpan älskar sin bror Jonatan över allt annat. Jonatan som är så modig och stark, med honom vågar man vara med om vilka äventyr som helst. Men inte ensam. Ensam är han bara en liten rädd krake. Så bra då att han inte behöver vara i Nangijala utan Jonatan. Så bra att de tillsammans får bli Bröderna Lejonhjärta.

Nangijalas sagor är sköna men farliga och grymma. Men heter man Lejonhjärta så vågar man det yttersta.

Never let me go

Författare:

I Nobelpristagaren Kazuo Ishiguros bok Never let me go får vi möta Kathy som ser tillbaka på sin barndom på det isolerade internatet Hailsham. Under sin uppväxt fick Kathy och hennes vänner höra att de var speciella och att det var viktigt att de höll sig friska inombords. De förstod dock aldrig vad det var som var så speciellt med dem, och folk utifrån verkade dessutom rädda för dem. Ju äldre de blev desto fler blev frågorna. Varför uppmanades de att utveckla sina konstnärliga sidor och varför sparades endast det bästa av deras alster? Varför rörde de sina förmyndare till tårar bara genom att visa känslor? Och vad skulle egentligen hända när de lämnade internatet?
Genom Kathys återberättande förstår man att Hailsham-eleverna endast var kloner, skapade för att donera organ. Boken igenom pågår ett triangeldrama mellan Kathy och hennes bästa vänner Tommy och Ruth – de tänker och känner precis som människor. Men ÄR de människor eller inte? Och vad är en människa egentligen? Är deras liv mindre värda, och vem kan i så fall avgöra det? Boken väcker många frågor kring etiska ställningstaganden och lämpar sig för läsning i årskurs 9 och på gymnasiet. Boken har också filmatiserats.

 

Tusen gånger starkare

Författare:

När Signe gick i sexan tyckte hon att allt förändrades och att alla i klassen gick från att vara spralliga barn där alla kunde umgås med alla till att bli alltmer splittrade och oschyssta mot varandra. Mimi blev klassens drottning och killarna började dominera allt mer både i och utanför skolan. Nu går Signe i nian och är nästan osynlig i klassrummet. Tyst observerar hon det spel som dagligen utspelas mellan de olika grupperna i klassen.
En dag kommer en ny elev till klassen som heter Saga och plötsligt rubbas ordningen i klassen. Hon ifrågasätter de maktstrukturer som för alla blivit en självklarhet och hon står upp för sig själv och andra mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Saker börjar förändras i klassen, något som inte alla gillar. Signe är dock en av dem som älskar allt det som Saga har fört med sig, men motståndet mot denna starka flicka växer sig allt större. En dag är hon försvunnen och Signe konstaterar ”Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv.” 

Det går att förändra saker, men hur mycket ska det behöva kosta? Och vem ska ha modet att vara den som startar en förändring? Varför har vi våra roller och varför är det så svårt att bli av med dem? En ungdomsbok som ger upphov till diskussioner kring genus, status och vänskap och som sitter kvar i tankarna under en lång tid.

Den blå karbunkeln

Författare:

Novellen Den blå karbunkeln av Arthur Conan Doyle är hämtad ur samlingen Sherlock Holmes Äfventyr (1907). Sherlock Holmes och hans medhjälpare Watson är välkända namn än idag, då det bland annat gjorts TV-serier om dem och deras idoga arbete med att lösa brott i dåtidens London. Den här gången handlar det dock inte om något brott i egentlig mening, vilket Holmes själv säger inledningsvis i ett samtal med en god vän. ”Nej, nej, den här gången är det inte något brott”, svarade Sherlock Holmes skrattande, ”endast en av dessa nyckfulla små händelser, som inträffar få och då, när fyra miljoner människor knuffas på ett område av några få kvadratmil. Mitt ibland en sådan människosvärm kan man vänta sig alla möjliga kombinationer av tilldragelser, och månget litet problem kan erbjuda sig, som är både besynnerligt och intresseväckande, utan att därför vara förenat med något brott” (s. 4).
Den blå karbunkeln är en synnerligen dyrbar blå sten som försvinner från en grevinna för att några dagar senare dyka upp i krävan på en gås hemma hos ett mycket förvånat stadsbud. Hur det har gått till? Ja, det måste ju förstås Holmes bringa klarhet i.