Sökresultat 13 - 18 av 30.

Rösträtt för kvinnor

Författare:
Skrevs den av

I år är det 100 år sedan kvinnor och män fick rösta i kommunala val på allmänna och lika villkor. Men det dröjde till 1921 för kvinnor att få rösta till Sveriges riksdag. I den här lättlästa faktaboken får vi möta kvinnorna som kämpade för kvinnlig rösträtt i Sverige. Vi får också lära oss om viktiga kvinnor i andra länder som kämpade för kvinnlig rösträtt för att få en historisk bakgrund och en vidare förståelse för rösträttsrörelsen. Den här boken är lätt att läsa, rolig och full av fakta om kvinnohjältar som kämpade för kvinnors rättigheter. Rösträtt för kvinnor är skriven och väldigt snyggt illustrerad av Sara Teleman. Vi tycker att den passar läsare från årskurs sex och äldre. Mer om kvinnlig rösträtt kan man läsa om på Stockholmskällan.  

Här finns det arbetsmaterial till boken!

 

Tusen gånger starkare

Författare:
Skrevs den av

När Signe gick i sexan tyckte hon att allt förändrades och att alla i klassen gick från att vara spralliga barn där alla kunde umgås med alla till att bli alltmer splittrade och oschyssta mot varandra. Mimi blev klassens drottning och killarna började dominera allt mer både i och utanför skolan. Nu går Signe i nian och är nästan osynlig i klassrummet. Tyst observerar hon det spel som dagligen utspelas mellan de olika grupperna i klassen.
En dag kommer en ny elev till klassen som heter Saga och plötsligt rubbas ordningen i klassen. Hon ifrågasätter de maktstrukturer som för alla blivit en självklarhet och hon står upp för sig själv och andra mot Mimi, lärarna och killarna i klassen. Saker börjar förändras i klassen, något som inte alla gillar. Signe är dock en av dem som älskar allt det som Saga har fört med sig, men motståndet mot denna starka flicka växer sig allt större. En dag är hon försvunnen och Signe konstaterar ”Jag vet inte var Saga finns idag. Men en sak vet jag säkert. Hon var stark, tusen gånger starkare än alla tjejer jag jag känner. Och någonstans i mitt inre växer den kraften. Det här är mitt enda liv.” 

Det går att förändra saker, men hur mycket ska det behöva kosta? Och vem ska ha modet att vara den som startar en förändring? Varför har vi våra roller och varför är det så svårt att bli av med dem? En ungdomsbok som ger upphov till diskussioner kring genus, status och vänskap och som sitter kvar i tankarna under en lång tid.

Kasta syra

Författare:
Skrevs den av

Ansiktet är en av människokroppens viktigaste delar. Där finns näsan som tar in lukterna, munnen som både tar in födan och som ger oss möjlighet att tala och forma ord, ögonen som ser och alla små muskler som på olika sätt gör det möjligt för oss att uttrycka känslor med vårt
minspel. Det är också det första man ser hos en människa. ett vackert ansikte är oftast en tillgång – inte minst för kvinnor. Men skönhet är inte ofarligt. Skönhet kan väcka begär. Och avvisat begär kan väcka vrede och våld.
Ett otäckt sätt att straffa och förstöra för flickor och kvinnor som avvisat en man, är att förstöra deras ansikte med syra. Detta händer tyvärr alltför ofta, bland annat i Bangladesh.
Det är där händelserna i författaren Monica Zaks bok Kasta syra utspelar sig.
Mariza är tonårsflickan med det söta ansiktet och det smittande skrattet som, till föräldrarnas glädje och stolthet, är duktig i skolan och har en ljus framtid med studier och yrkesliv framför sig. Tills hon – och hennes far – avvisar grannpojkens oönskade uppvaktning och frieri och han straffar henne med att kasta syra i hennes ansikte.
Pojkens familj är rikare och inflytelserikare – han straffas inte. Men Marizas liv är förstört även om hon överlever. Tills hon en dag träffar en annan ung kvinna som överlevt och hittat en väg tillbaka..
Boken är kort – 75 sidor – och berättelsen berättad i korta ögonblicksbilder, inre dialoger, minnesbilder och ett avslut som andas styrka och hopp trots allt. Det är inget litterärt mästerverk – men det är en viktig berättelse.
Förlagorna till Mariza och de övriga flickorna/kvinnorna som dyker upp i berättelsen finns på riktigt. Och den orättvisa och brist på straff för förövarna som boken berättar om är tyvärr också verklighet, i ett samhälle där pengar och kön är avgörande för om man får rätten på sin sida .
Men verkliga är också ASF – Acid Survivors Foundation – som är den organisation som blir Marizas och många andras räddning. Det är det som gör att man står ut – att det trots allt också finns godhet och engagemang i en galen och våldsam värld. Det behöver vi minnas och prata med varandra om!

Hamlet

Författare:
Skrevs den av

”Ur led är tiden. Och det är jag som ska vrida den rätt igen.”

”Att vara eller inte vara… det är frågan. Vad ska man göra? Kämpa på med det här hårda livet eller göra slut på eländet.”

Dessa är några av de klassiska rader som Hamlet uttalar i Shakespeares berömda drama och som de flesta av oss känner igen. Hamlet gavs ut första gången i början av 1600-talet men fortsätter att fascinera och inspirera såväl författare som läsare nu mer än 400 år senare. Vissa berättelser har verkligen allt; kärlek, svartsjuka, mord, hämnd, sorg och humor och detta drama av Shakespeare är just en sådan berättelse. Denna version är återberättad av Pamela Jaskoviak i en lättläst version som gör att alla kan ta sig an denna klassiker om Hamlets dramatiska öde som utspelar sig på ett slott i Danmark. Vi möter Hamlet, som är deprimerad efter sin faders död. Han är dessutom kär i Ofelia, som avvisar honom på begäran av sin far, vilket får ödesdigra konsekvenser för alla inblandade. Dessutom har Hamlets mor gift om sig med sin svåger, som i sin tur är en konungamördare som smider lömska planer. Lägg till intrigerande rådgivare, hovmän och vänner och ett blodigt dramatiskt slut är oundvikligt.
De frågor som dyker upp vid läsningen av en klassiker som denna är fortfarande allmängiltiga och ger uppslag till diskussioner; Har Hamlet rätt att hämnas sin far? När är det befogat att hämnas? Aldrig? Ibland? Har en far rätt att lägga sig i vem hans dotter älskar? Och vem kan sägas vara skyldig till Ofelias död?
Dessutom är det en bra uppgift att diskutera ett dramas uppbyggnad; Hur vet man till exempel att det kommer att sluta olyckligt? Vilka ingredienser behövs för att skriva ett drama? Hur vet man när och var det utspelar sig? Vad skulle man behöva ändra för att förflytta handlingen till vår tid?

Kompisboken

Författare:
Skrevs den av

”Mina vänner” står det på den blå sammetsklädda boken som Klara får av mormor i present. Och Klara, som går i 4:an, kan inte med att tala om för mormor eller mamma att hon egentligen inte har några kompisar i klassen. Hon är den osynliga flickan. Inte aktivt mobbad, bara väldigt ensam och med väldigt låg status. Boken blir istället den plats där Klara skriver om allt det som händer i klassen –  och den här terminen händer det mycket!
Det kommer en ny elev i klassen, Anton, som Klara först hoppas ska bli hennes vän… men det blir han inte tyvärr. Istället följer hon Anton på avstånd och skriver i sin bok om hans kamp för att hitta sin plats i klassen. Anton anpassar sig inte till den gamla invanda ordningen i klassen där Kemal är kung och Auriel drottning och alla får rätta sig därefter. Visst blir han, som alla andra killar, kär i Auriel. Men han accepterar inte att hon ”tillhör” Kemal utan försöker vinna henne – och då blir det oro, bråk och konflikter. Ett tag vill han försöka bli kompis med Kemal – men ”testerna” för att få tillhöra de coola tvingar honom att göra saker han aldrig skulle göra annars och som han vet är fel – så till sist släpper Anton det, men kärleken till Auriel släpper han inte.

Klara smyger efter iakttar, lyssnar och funderar. Hon är väldigt klarsynt och i boken växer bilden av klassen, av grupptrycket, av det medvetna spelet och det omedvetna fram. Nästan alla vuxna verkar ganska blinda för det och Klara förvånas över hur lite de fattar. Som läsare uppfattar man inte Klaras spanande som odelat sympatisk – men man har förståelse för hennes försiktighet när man ser hur hon bemöts av klasskamraterna, särskilt flickgänget runt Auriel. De där andra, de ”vanliga” de finns liksom inte med i historien. Men boken slutar trots allt med hopp om förändring – Anton genomskådar Auriels spel (även om det inte bara var spel) och kärleken rinner av, till sist upptäcker han faktiskt Klara – att hon är mer än den där tysta glasögontjejen, att hon är rolig och smart och en bra kompis.

På 150 sidor har Lin Hallberg fått med mycket och boken är lätt att läsa, rakt men inkännande berättad och med fin dialog.
Kompisboken är en bok som verkligen ger underlag för att prata om relationer i klassen/gruppen, om makt och om attityder. Och det är en nyttig läsning för alla vuxna som idylliserar och förenklar barns vardag. Här är idyllen långt borta, trots kärleksfulla och omtänksamma föräldrar och välmenande skolpersonal som försöker hjälpa till men som missar pudelns kärna. Den kan nog ge underlag för samtal i personalrummet i skolan också.

A Christmas Carol

Författare:
Skrevs den av

Charles Da-christmas-carolickens julsaga är en klassiker som kommer fortsätta att leva länge ännu. Den har återberättats på många olika sätt i film, teater och böcker eftersom huvudfrågan i berättelsen – vad som är viktigt i livet och hur vi handlar mot varandra  – är något som alltid och i alla tider kommer att vara aktuellt.
I den här varianten – Classical Comics – har A Christmas Carol återberättats i serieform, en  med lite förenklad text (Ouick text) och en mer fullödig, lik originaltexten ( Original text). Bilderna är exakt likadana i båda varianter, så man kan läsa boken parallellt i en grupp även om man läser engelska på olika nivåer.
Det är dramatiska och uttrycksfulla bilder som väl gör historiens mer skräckbetonade scener rättvisa, men också berättar om miljö, klädedräkt och samhälle på bildens omedelbara och ordlösa vis. Detta kan säkert vara en hjälp att förstå och hänga med i berättelsen även om språkförståelsen inte är fullständig och man inte känner till historien sedan tidigare.
Just de här serieböckerna är inte helt lätta att få tag på i Sverige längre, så vi har inte så många – men de vi har är väl värda att användas. Inte minst för att locka lite läsovilliga unga in i klassikernas värld genom en riktigt bra historia – med en viktig och allmänmänsklig insikt som underliggande tema.