• Från och med 1 juni går det att förbeställa böcker till höstterminen.

Amy, Aron och anden

Författare:

Amy och Aron brukar leka och leta efter ”saker som man inte vet att man letar efter” på Amys pappas skrotupplag. Där kan man hitta alla möjliga roliga saker och en dag hittar de en gammal, rostig oljekanna som en liten ande bor i. Anden är en gnällig och sur typ som inte är så lätt att lära känna. Men Amy och Aron är snälla och nyfikna barn så de lyckas till slut bli vän med Mujo, som anden heter. Mujo har blivit osynlig, det blir lätt så när man blir retad och inte får vara med och leka med andra. Amy vet själv hur det känns att bli retad av elaka barn i skolan så hon och Aron bestämmer sig för att vara extra snälla mot anden och försöka få honom att bli glad igen. Sakta växer vänskapen mellan barnen och anden och när anden känner att barnen verkligen bryr sig om honom så blir han också synlig en liten bit i taget.

Jag tänkte genast på Tove Janssons berättelse Det osynliga barnet när jag läste den här boken. Varför inte läsa Det osynliga barnet högt för klassen före eller efter att barnen läser Amy, Aron och anden själva? Ulf Stark är en av våra viktigaste författare och de många illustrationerna av Per Gustavsson kompletterar och lyfter den här varma och roliga boken om vänskap. Texten är lagom stor och luftigt med bildstöd i varje uppslag, boken är på 124 sidor.

(Un)arranged Marriage

Författare:

Om hans familj hade brytt sig om att se efter hade de sett att Manjit var allt annat än glad över det arrangerade äktenskap han snart ska ingå. Han vill absolut inte gifta sig med en okänd flicka vid 17-års ålder utan han vill leva sitt eget liv på sitt sätt, men familjens förväntningar är orubbliga. Under förevändningen att de ska hälsa på släkten så åker han med sin familj till Punjab i Indien där det visar sig att hans blivande brud väntar. Manjit inser att han inte kan leva upp till de förväntningar som finns på honom så han beslutar sig för att rymma från sitt bröllop, trots att det innebär att han bryter helt med sin familj.

En bok om att slå sig fri från de förväntningar som finns på en och att välja sin egen väg.

Hamlet

Författare:

”Ur led är tiden. Och det är jag som ska vrida den rätt igen.”

”Att vara eller inte vara… det är frågan. Vad ska man göra? Kämpa på med det här hårda livet eller göra slut på eländet.”

Dessa är några av de klassiska rader som Hamlet uttalar i Shakespeares berömda drama och som de flesta av oss känner igen. Hamlet gavs ut första gången i början av 1600-talet men fortsätter att fascinera och inspirera såväl författare som läsare nu mer än 400 år senare. Vissa berättelser har verkligen allt; kärlek, svartsjuka, mord, hämnd, sorg och humor och detta drama av Shakespeare är just en sådan berättelse. Denna version är återberättad av Pamela Jaskoviak i en lättläst version som gör att alla kan ta sig an denna klassiker om Hamlets dramatiska öde som utspelar sig på ett slott i Danmark. Vi möter Hamlet, som är deprimerad efter sin faders död. Han är dessutom kär i Ofelia, som avvisar honom på begäran av sin far, vilket får ödesdigra konsekvenser för alla inblandade. Dessutom har Hamlets mor gift om sig med sin svåger, som i sin tur är en konungamördare som smider lömska planer. Lägg till intrigerande rådgivare, hovmän och vänner och ett blodigt dramatiskt slut är oundvikligt.
De frågor som dyker upp vid läsningen av en klassiker som denna är fortfarande allmängiltiga och ger uppslag till diskussioner; Har Hamlet rätt att hämnas sin far? När är det befogat att hämnas? Aldrig? Ibland? Har en far rätt att lägga sig i vem hans dotter älskar? Och vem kan sägas vara skyldig till Ofelias död?
Dessutom är det en bra uppgift att diskutera ett dramas uppbyggnad; Hur vet man till exempel att det kommer att sluta olyckligt? Vilka ingredienser behövs för att skriva ett drama? Hur vet man när och var det utspelar sig? Vad skulle man behöva ändra för att förflytta handlingen till vår tid?

Den osynlige

Författare:

En dag upptäcker Hilmer Eriksson, klass 9 i Lugnetskolan i en liten ort i norra Sverige, att han blivit osynlig. Ingen i klassen verkar se eller höra honom.
Så kommer en polis till klassen och berättar att han är försvunnen sedan lördagskvällen. Fast Hilmer skriker allt han kan att han ju ÄR där – så är det ingen som hör. Kastar
han saker – så försvinner de bara och ligger kvar och han kan gå genom stängda dörrar.
Med tilltagande obehag följer Hilmer polisen, kommissarie Harald Fors efterforskningar efter honom själv. Det blir värre och värre, det gör plötsligt ont och han kan inte minnas själv, inte vad som hänt, inte hur mamma eller pappa ser ut. Men Ellen minns han, Ellen, Hilmers flickvän som han tydligen träffade kvällen innan han försvann.
Vi följer Fors eftersökningar tillsammans med Hilmer själv i berättelsen. Snart uppdagas att Hilmers skåp i skolan blivit nedklottrat med hakkors av en grupp elever med nazistiska sympatier. Hilmer har stött sig med dem då han försvarat en elev i sjuan med invandrarbakgrund. Ett par av dem går i hans klass.
Fors pratar med alla som han anar kan sitta inne med kunskap – en stor del av berättelsen är dialog. Och långsamt växer en mycket oroväckande bild fram – både av vad som kan ha hänt Hilmer och av stämningar och strömningar bland människorna på orten.
Inte förrän på tisdag morgon hittas Hilmers kropp. Han lever ännu men inte länge. Men en liten liten del kommer leva kvar inuti Ellen, hans stora kärlek.
Den osynlige är en bok som varken förenklar eller försöker förklara, mer än vad människorna i berättelsen själv förmår. Det är också en bok om konsekvenser – av eftergivenhet, av kluvenhet, av feghet och hat – och av kärlek, envishet och behovet av sanning.
Just därför är den så viktig – tyvärr mer än någonsin idag!
Läs och samtala, läs och diskutera, läs och tänk!
Det här har hänt på riktigt – även om just historien om Hilmer är fiktiv. Och det kan hända igen om vi inte kämpar emot hat, intolerans och feghet.

Den stora häxjakten

Författare:

Visste du att man på 1670-talet dömde åtta kvinnor till döden för häxeri på Södermalm i Stockholm? Åren 1675 till 1676 avrättades kvinnorna och i den här boken kan man läsa den hemska historien om hur det hela gick till. Med ett lättläst tilltal och en spännande berättelse fylld av fakta om den här tiden lyckas författaren och illustratören väcka liv i den här hemska delen av Stockholms historia. Boken är rikt illustrerad av Ola Skogäng och skriven av Sofi Hjort. Ett plus är att det finns en karta över kvarteren runt Katarina kyrka som det såg ut på 1670-talet. Det kanske kan inspirera klassen att ge sig ut på en stadsvandring i häxjaktens fotspår. Boken är på 76 sidor.

Stockholmskällan finns det mycket resurser om man vill veta mer om den här händelsen: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/29653

Kompisboken

Författare:

”Mina vänner” står det på den blå sammetsklädda boken som Klara får av mormor i present. Och Klara, som går i 4:an, kan inte med att tala om för mormor eller mamma att hon egentligen inte har några kompisar i klassen. Hon är den osynliga flickan. Inte aktivt mobbad, bara väldigt ensam och med väldigt låg status. Boken blir istället den plats där Klara skriver om allt det som händer i klassen –  och den här terminen händer det mycket!
Det kommer en ny elev i klassen, Anton, som Klara först hoppas ska bli hennes vän… men det blir han inte tyvärr. Istället följer hon Anton på avstånd och skriver i sin bok om hans kamp för att hitta sin plats i klassen. Anton anpassar sig inte till den gamla invanda ordningen i klassen där Kemal är kung och Auriel drottning och alla får rätta sig därefter. Visst blir han, som alla andra killar, kär i Auriel. Men han accepterar inte att hon ”tillhör” Kemal utan försöker vinna henne – och då blir det oro, bråk och konflikter. Ett tag vill han försöka bli kompis med Kemal – men ”testerna” för att få tillhöra de coola tvingar honom att göra saker han aldrig skulle göra annars och som han vet är fel – så till sist släpper Anton det, men kärleken till Auriel släpper han inte.

Klara smyger efter iakttar, lyssnar och funderar. Hon är väldigt klarsynt och i boken växer bilden av klassen, av grupptrycket, av det medvetna spelet och det omedvetna fram. Nästan alla vuxna verkar ganska blinda för det och Klara förvånas över hur lite de fattar. Som läsare uppfattar man inte Klaras spanande som odelat sympatisk – men man har förståelse för hennes försiktighet när man ser hur hon bemöts av klasskamraterna, särskilt flickgänget runt Auriel. De där andra, de ”vanliga” de finns liksom inte med i historien. Men boken slutar trots allt med hopp om förändring – Anton genomskådar Auriels spel (även om det inte bara var spel) och kärleken rinner av, till sist upptäcker han faktiskt Klara – att hon är mer än den där tysta glasögontjejen, att hon är rolig och smart och en bra kompis.

På 150 sidor har Lin Hallberg fått med mycket och boken är lätt att läsa, rakt men inkännande berättad och med fin dialog.
Kompisboken är en bok som verkligen ger underlag för att prata om relationer i klassen/gruppen, om makt och om attityder. Och det är en nyttig läsning för alla vuxna som idylliserar och förenklar barns vardag. Här är idyllen långt borta, trots kärleksfulla och omtänksamma föräldrar och välmenande skolpersonal som försöker hjälpa till men som missar pudelns kärna. Den kan nog ge underlag för samtal i personalrummet i skolan också.